suck.

Jag uppmanar alla där ute som ska välja linje till gymnasiet, att inte välja media. Verkligen inte. Iaf inte i trollhättan, om man har intresse för något inom media så kommer det att försvinna, riktigt fort! Just nu sitter jag med skolarbete upp till axlarna, projektarbetet.. jag får en klump i magen så fort jag tänker på projekt arbetet. Jag måste ha någon som purshar på mig, och jag behöver det nu. Jag har ingen lust att göra ett probjekt arbete som innehåller foto. Jag vill göra som alla andra får göra, typ ett projekt arbete, där man undersöker hur mycket mjölk en normal människa kan dricka på en dag utan att spy? Roliga saker, inte fota. Det är inte roligt längre, . Men jag ska faktiskt försöka ta tag i det snart, ska göra ett fotokollage/utställning, om känslor. Men här fastnar jag, det ska vara tio bilder, kom på tio olika känslor?! jag har än så länge kommit på: Arg, glad, ledsen, kär, avundsjuk, rädd. OCH SEN DÅ?! om någon kommer på några idéer får ni gärna kommentera!

Jaja, jag borde väll försöka bara ta tag i skiten, göra klart det och blicka vidare. Studenten närmar sig med storm. Och jag borde vara super lycklig egentligen, hur skönt känns det inte att äntligen få skita i allt och göra vad JAG vill för en gång skull. Mina planer är att försöka komma in på akademi båstad, och plugga ett år media säljare där. Så långt har jag kommit än så länge, och att jag vill flytta till båstad då, ja det måste jag ju göra eftersom det inte går att pendla mellan trollhättan och båstad varje dag.

Då kommer vi till det som gör att jag får en klump i magen igen.. flytta. Jag har längtat så länge efter att få flytta, bara komma bort och starta mitt egna. Men.. det kommer alltid ett men. Jag lär ju få flytta själv.. Ska jag klara mig, helt själv, i en helt ny stad, i en egen lägenhet? jag tror jag kan klara det, men inte utan att jag kommer ringa mamma varenda dag och berätta hur ensam jag är..
Jag gillar verkligen inte att vara själv, det är okej typ två dagar, vara själv ladda batterierna och bara ta det lugnt. Men ett helt år, helt själv, i en ny stad, kommer jag klara mig? jag vet inte, jag vet ingenting längre.

jag behöver hitta mig själv, allt är stressig och jobbigt. Jag önskar att jag vann på en trisslott, så där tre miljoner, så jag kunde ut och resa. NU! iaf för en vecka, jag behöver andas lite ibland också. Faktiskt..

nä nu har jag tråkat ut dom få läsarna jag har kvar.
Försök att inte tänka på problemen, tänk på vad som komma skall.

Citerar, Beatles och min egna tattuering.
"Living is easy,with eyes closed"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0